Klenor, eller klenäter, var ett givet inslag på fikabordet under mina barndoms skånska jular. De är bara så goda!
Många säger klenäter, men vi har alltid sagt klenor om dessa friterade bakverk som tillsammans med flottaringarna var ett av min mormors paradbakverk under min barndom. De görs från samma deg, men klenorna är lite mer knepiga att få till. Du skär ut rektanglar med en sporre eller en pizzaslicer och sen skär du ett sträck i dem och vänder den ena sidan genom det hålet. Låter krångligare än vad det är!
För vissa är klenäter hårda och torra, men dessa är mjuka mer som donuts i konsistensen. Allra godast är de här färska, men de går fint att frysa. Men om de blir torra så smakar de inte så gott.
Tina
Jag ville bara tacka för receptet på klenor, jag ville sätta fem stjärnor men misslyckades, vet ej varför, men plötsligt var där fyra stjärnor istf fem!
Jag lade till en mosad banan, en tsk torkat citronskal och en tsk apelsinblomsvatten! Av smakerna märktes intet, men bananen fick smeten att bli väldigt fluffig och härlig i konsistensen!
Tack också för tidsangivelsen på 45 sek/sida den var perfekt!